Vem är jag?

Detta är en fråga som vi kan ställa oss och nyfiket utforska vad det kommer för svar. Man kan även fråga ”Vad är jag?” Vilket jag tycker passar mig ännu bättre.

Om man ska förklara för någon annan vem jag är, så brukar man säga sitt namn, var man bor, sin familj, vad man jobbar med, vad man har för fritidsintressen osv. Och då relaterar man bara till saker som finns utanför en själv. Så om du skulle ställa dig frågan ”vem/vad är jag” och rikta frågan inåt, istället för att rikta den utåt, så kommer det kanske inte lika mycket svar och är inte lika lätt… ♥️

Vi människor identifierar oss mycket med vår omvärld, det vi äger, våra kroppar, vad vi gör och även med våra tankar, åsikter och värderingar. Men vad skulle hända om du såg förbi allt detta? Vad finns det kvar om vi ser bortom till och med vår egen kropp?

Jag läste en mening för många år sen, som slog an något i mig och som kändes så sant: ”Vi är andliga varelser i mänskliga kroppar” och den har följt mig länge och gör det fortfarande. Jag har ingen religös tro, utan har min egen tro, andlighet om man vill kalla det så, och jag har själv upplevt att jag bara har kroppen, min ”köttkostym”, till låns en stund här på jorden. Genom den kan jag uppleva livet, jag kan se, känna, höra, smaka och lukta. Jag kan uppleva känslor och även uppleva kroppen på olika sätt, bla genom smärta, värme, kyla, tryck osv

För mig så finns ingen ”gud” som är utanför mig själv, utan min tro är att vi alla är en del av något större och att ”gudomligheten”, ljuset, kärleken eller vad vi vill kalla det för, finns inom oss alla. Jag upplever att ”himlen” är här på jorden, men även att ”helvetet” kan vara här, beroende på hur vi väljer att se på vårt liv och på det vi upplever livet.

Om vi lever i närvaro och medvetenhet, så finns det inte plats för hat, ilska, rädsla, oro eller avundssjuka. Dessa skapas när vi tror att vi är vår kropp och identifierar oss med det vi äger och gör och identifierar oss med den vi tror att vi är eller vad andra tycker om oss. Vi är såå mycket mer än vad vi kan se med våra ögon och vad vi kan tänka med våra hjärnor..

Det är ofta i relation med andra människor som vi upplever oss själva. Vi speglar oss själva i andra och det kan trigga oss och göra oss avundsjuka, arga, dåliga, mindre värda, betydelselösa mm, men det kan även göra oss stolta, kärleksfulla, glada, tacksamma och betydelsefulla. Allt beror på hur vi väljer att se på det vi möter. Hur mycket vi tror på allt vi tänker. Hur närvarade vi kan vara i vårt möte med andra och med livet självt.

Jag säger inte att detta är lätt. Att vara människa är verkligen en utmaning. Men att våga bli mer nyfiken och mer medveten om ”sig själv” gör att vi kan få insikter och aha-upplevelser som kan hjälpa oss. Allt börjar med mig själv och det är bara jag själv som skapar mitt eget liv. ♥️

Jag fortsätter att skapa mitt liv och väljer att meditera en längre stund på morgonen, vilket gör att jag låter sinnet (och egot) få vila och kommer i kontakt med det som inte går att förklara med ord, det ”gudomliga”, ljuset, kärleken, rymden, universum, ja det som faktiskt är ”jag”.

De kalla baden gör att jag kan uppleva min kropp och vara i närvaro och det gör att jag känner mig såå levande och även tacksam över min kropp och över mitt liv. 🙏🏼✨

Prova att tillåta dig att stanna upp. Ställ dig frågan ”vem är jag” och se bortom allt för en stund. Släpp taget och bara låt dig få vara en stund. En välbehövlig återhämtning och en stund bara med dig behöver vi alla! ♥️

Lite bilder från dagens arbete, privat session med kallbad! Jag har verkligen världens bästa jobb! 🙏🏼✨ (Hanna och Maria har tillåtit mig att använda dessa bilder.)

Hör av dig till mig om du är nyfiken på att bli guidad i ett kallt bad i isvak! 😅💦 Du kan läsa mer på min hemsida http://www.halsaochharmoni.com

Annons