KÄNSLOR

Vad mycket känslor jag fått uppleva det senaste. Allt från stor irritation till djup sorg. Och det jag upptäckt är att under denna irritation, så döljer sig sorg om jag tillåter mig att gå djupare och verkligen känna det som vill kännas. ♥️

I veckan har min son på 21 år flyttat hemifrån och sista flyttlasset gick igår. Min dotter på 15 har även tagit mopedkörkort i veckan, så nu känns det som att de har fått ännu mer luft under sina vingar och lämnar boet mer och mer.. och vilken sorg detta har varit för mig. Jag inser hur mycket mina barn faktiskt betyder för mig och hur mycket jag älskar dem. Och jag inser hur fort tiden har gått från att Tim föddes 2 kg tung och helt beroende av mig, tills nu med jobb, bil och lägenhet och klarar sig helt själv. Men så nyttigt att få bo själv och rå om sitt eget liv.

Jag vet att detta är livets väg och att allt är som det ska vara och jag är så glad för att mina barn är självständiga och oberoende, men det har faktiskt varit tungt för mig och tyngre än vad jag någonsin trodde med denna frigörelse och inget jag upplevt innan. Mina tankar går till dem som förlorat sina barn.. det går verkligen inte att förstå vad de går och har gått igenom.. ♥️

Det är samtidigt spännande att utforska dessa känslor. Och känslor är ju bara känslor som kommer för att sedan passera. Det sägs att en känsla endast varar i 90 sekunder, sedan är det våra tankar om känslan och upplevelsen som eldar på och håller kvar det jobbiga. Och det är så viktigt tillåta sig att få sörja och inte lägga locket på om sorgen behöver få vara där och behöver få uttryckas.

Jag är en person som känner mycket och har ofta tyckt att det varit jobbigt, då jag har lätt för att gråta och det känns inte alltid lägligt.. Jag har även varit mycket arg i mitt liv och irritationen har legat nära den senaste tiden. Med så igår upptäckte jag att det är sorgen i mig som har haft detta uttryck och när jag tillät mig att verkligen få gråta ut, så släppte även irritationen. Såå förlösande och frigörande det är att få gråta.

Jag är tacksam för att jag har en fantastisk familj som förstår mig och som låter mig få vara den jag är, i alla situationer. Och jag är tacksam för att jag tillåter mig att känna, att få vara i kroppen istället för i huvudet och verkligen låta kroppen få göra det den behöver. Och igår var det att gråta.

Jag tror vi alla skulle må bra av att gråta mer. Att liksom ”släppa på trycket” inuti. Jag tror och har själv upplevt många gånger att tårar är kroppens och själens ventil.

Du kanske också behöver utforska vad som ryms inne i din kropp just nu? Vad vill den uttrycka eller vad vill utryckas genom den? Om du går ännu djupare , så kanske du hittar något annat. Ilska och irritation ligger oftast överst och närmast upplever jag. Sorg, skuld och rädsla ligger djupare och kan vara svårare och jobbigare att möta, men ack så nödvändigt! Och var uppmärksam på om det finns tankar som vill elda på någon känsla och se om du istället kan andas och vara i det som är, i kroppen istället för i huvudet.

Tack för att du läst och jag vill önska dig en fin fredag och helg och kanske ge dig själv lite utrymme i helgen att få utforska din inre värld lite mer. ♥️

Delar även några bilder från idag och från veckan som gått. 😘

LIVET

Livet är verkligen en resa.. en resa som går både uppåt, för att ibland gå neråt. Och inget är bättre än något annat, för allt är okej! 

Just idag känner jag mig rätt mycket neråt, då jag haft en natt med dålig sömn och jag vet att det påverkar mig väldigt mycket. Men det betyder ju inte att jag som person är sämre för det. Jag kan idag se och även acceptera att det är så ibland. Vi kan inte vara på topp jämt. Även om det ser ut så på sociala medier mm. Vi är människor och möter olika saker i livet som påverkar oss på olika sätt. Och just meningen: ”Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det” säger så mycket. Även meningen: ”This too shall pass” har fått mig att inse att allt förändras, utan att jag behöver föra en kamp eller att jag ska försöka förändra eller förändras.

Jag tror inte att kamp åt något håll är hjälpsamt. Jag upplever själv att jag kämpat mycket i mitt liv. Både mot min egen kropp, mot mig själv och mot verkligheten. Genom att inte vara nöjd med det som är, så för jag automatiskt en kamp mot verkligheten. Det är först när jag släppt detta, som allt går så mycket lättare och livet känns roligare att leva liksom. 

Jag brukar säga att allt sitter i huvudet (vilket mina barn blir tokiga på..😂) men det gör det verkligen. Hela min verklighet skapar jag ju själv genom hur jag ser på livet. Och du och jag upplever livet på helt olika sätt. Om jag tillåter allt att få vara som det är, så minskar jag kampen och allt går både lättare, smidigare och är även roligare. Acceptans och tillit är viktigt här, samt tålamod.. och detta gäller både när livet går upp och när livet går ner. Så det är bara att börja öva! 😅

Jag fortsätter leva mitt liv och ser dagens motstånd som en sporre och undersöker med nyfikenhet även detta, och upptäcker att det oftast är mentalt.. eller fysiskt pga sämre sömn, sämre kost, smärta i kroppen, för lite rörelse, för lite återhämtning osv.. 

Att börja bli mer nyfiken på sig själv, på andra och på livet självt, är verkligen en bra början. 

Vill även meddela att nu finns mina yogakurser uppe, som startar efter sommaren, på min uppdaterade hemsida (som nu är över 10 år gammal och inte alltför modern, men den funkar för mig!) Hör av dig om du har frågor eller anmäl dig på mail till therese@halsaochharmoni.com

Må så gott i ditt liv och njut av lite bilder från min helg! ♥️

T a c k ♥️

Ett litet men såå viktigt ord, tack.

Jag brukar reflektera lite över året och över mitt liv så här i slutet av ett år och har kommit fram till att jag bara har saker att tacka för.

Tack kroppen för att du vaknar på morgonen och för att du gör allt för mig, varje dag, varje sekund och tack sängen för att du burit min kropp varje natt även detta året.

Tack mitt fantastiska hem för att jag får möjligheten att bo här och bo som jag alltid drömt om, nära skog och vatten.

Tack min underbara familj som alltid finns där för mig och som stöttar och älskar mig precis som den jag är.

Tack naturen för alla timmar jag fått spendera tillsammans med dig. Det ger mig alltid närvaro, trygghet, lugn och en livfull energi.

Tack för alla möten jag fått uppleva under året. Alla jag möter är mina lärare på olika sätt och en spegling av mig själv. Det finns alltid något spännande att upptäcka och lära.

Tack för att jag ger mig tiden att bara vara, meditera, reflektera och att prioritera mig själv en stund varje dag. Det får både mig och min familj att må bra. ♥️

Tack för allt jag fått uppleva under detta året. Både i med och i motgångar. Resan genom livet ger mig och lär mig såå mycket.

Tack för att jag idag älskar mitt liv och jag vet att livet älskar mig ♥️♥️

Utforska vad du har att tacka för i ditt liv just nu. Känn tacksamhet i ditt hjärta och låt denna kärlek och glädje få fylla hela dig och även hela ditt kommande år. ♥️

T a c k till dig för att du läser och följer mig och jag önskar dig allt gott under 2022 🌟

Bortvald & övergiven

Jag har skrivit om detta ämne förut, men känner att det är aktuellt hela tiden och kanske mer nu än någonsin. Jag tror och upplever själv att det inte finns något mer smärtsamt och skamfyllt än att känna sig bortvald och känslan av att vara övergiven. En känsla jag upplevt många gånger under mitt liv, både som barn och som vuxen. En känsla som skapar både otrygghet, osäkert, ensamhet, sorg, smärta, skuld och även mycket skam.

Men varför är det så skamfyllt att prata om detta som så många upplevt och upplever? Både i partnerrelationer, vänrelationer och olika jobbrelationer kan man bli bortvald. Men visar det verkligen att det är något fel på mig som blir bortvald, som vi ofta tror och tänker? Kan det vara så att de som väljer bort faktiskt bara gör oss en tjänst? För vem vill vara i en relation där man inte tillfullo är uppskattad och omtyckt för den man är? Eller på ett arbete där man inte är på den platsen man egentligen ska vara?

Jag tror att allt har en mening och att vi alltid har något att lära av livet och av allt som sker och av alla vi möter. Att allt faktiskt sker av en anledning. Livet kanske vill visa oss något eller leda oss någon annanstans. Jag har istället för att rata den/de som gjort mig illa till mods, istället försökt se dem som mina lärare och se att de är här för att lära mig något och jag har faktiskt även sagt det till några. Att försöka se att de triggar något i mig som inte är läkt, ett sår som kanske funnits där sen jag var barn (eller från något annat liv..). Något som jag kanske behöver titta på och jobba med, vilket jag har gjort under många år nu och verkligen insett att det är så. Och jag triggar säkert något i många andra också… Vi är en spegling av varann helt enkelt, så därför behöver vi varann för att se och upptäcka saker i oss själva.

När jag väl landade i denna insikt så skapade det en större trygghet i mig själv, en känsla av att duga som jag är och känna mitt eget värde. Det finns inga rätt eller fel, inget som är bra eller dåligt, allt beror på hur jag själv väljer att se på livet och på mig själv.

Så att ge sig själv tiden att reflektera, att jobba med sig själv i terapi och samtal, att i mötet med andra våga lyfta frågor som skaver och saker som får oss att må dåligt kan ge oss massor! Alla går omkring med i stort sett samma känslor som du.. du är inte ensam. ♥️♥️

Sorgsen

Jag har känt mig både ledsen och sorgsen någon vecka.. vet inte om livet och två tuffa år har kommit ikapp mig eller om det är allt som pågår i och runt mig i världen, men jag behöver egentligen inte förstå eller veta varför, bara tillåta mig att känna och acceptera att det är så här just nu. Och med vetskapen om att allt faktiskt förändras, så känns det inte lika tungt.

Jag vet att vi alla har toppar och dalar i våra liv och att det bara är så. Jag vet att man inte kan vara på topp jämt. Just nu känner jag mig ledsen över att inte kunna få jobba som jag brukar i yogan, med att kunna assistera, justera, tycka, dra och massera… och framför allt få krama mina yogaelever. Jag känner mig ledsen över att behöva ställa in och flytta evenemang jag planerat och ordnat med. Jag känner mig ledsen över att behöva betala tillbaka pengar jag så väl behöver i mitt företag. Men jag visste inte att detta skulle påverka mig så mycket..

Pengar har aldrig varit ett problem i mitt liv tidigare. Inte för att jag någonsin varit rik, men jag var ganska sparsam som barn och har aldrig känt mig i behov av så mycket materiellt och inte haft så mycket tankar på just pengar och inte heller varit i så stort behov av dem som vuxen heller. Men jag vet inte vad det är som triggas i mig nu när jag får betala tillbaka… Kanske är det för att jag känner mig mindre värd… kanske är det för att det skapar oro av att inte veta och ha kontroll över framtiden… kanske är det för att jag är rädd för och även känner skam över att vara beroende… jag vet inte..

Det är även en skam att visa mig sårbar och låg. Jag som alltid klarat mig själv, oftast varit stark och jag har kommit igenom tuffa perioder förut. Jag har då inte bett om hjälp utan fixat det själv med olika kurser i personlig utveckling eller så har jag helt enkelt gjort en massa annat och gjort mig upptagen för att kunna fly undan dessa jobbiga känslor. Men nu står jag här och känner mig mer ensam och sårbar än någonsin… Fast jag har en underbar och helt ljuvlig familj så känner jag mig ensam och otillräcklig…

Det är just den känslan jag ofta hade som barn, när jag bodde på landet och hade grannens hund och skogen som vänner, en stor trygghet, men det fanns ingen som jag kunde prata med. Jag har fått lära mig att klara mig själv och jag är egentligen rätt dålig på att prata om just det jag känner… Men det har jag bestämt mig för att bli bättre på och börjar med det mer och mer. Och jag får mer och mer tillfällen till att göra det också. Visst är livet förunderligt..! Det vi behöver öva på får vi ofta serverat att öva på, även om det känns tufft och jobbigt.

Så vad vill jag då förmedla med detta. Jo jag vill visa dig att det är naturligt att känna sig sorgsen och ledsen ibland. Det är naturligt att känna skam och rädsla ibland. Och att det är nåt vackert i att vara sårbar och öppen. Det finns inget vackrare än en människa som vågar visa hela sig, utan att försöka linda in och gömma det som är jobbigt i nåt rosa fluff.. Jag står för att jag är en människa med mycket känslor och att det just nu finns mer jobbiga känslor i min kropp än vanligtvis och att det är ok. Och kom ihåg att du är inte ensam och inte jag heller, vi har alla varann. ♥️♥️

Tack för att du läst och jag vet att allt är som det ska just nu och att ”this too shall pass”. Och under tiden tar jag hand om mig själv lite extra och försöker vara mycket i naturen, i närvaro och att vila och läsa. Och jag fortsätter jag min vandring genom livet och då mest genom skog och mark, andas och upplever livet. Det hjälper mig mycket att vistas i naturen och att meditera. 🙏🏼✨

Jag önskar dig allt gott 💗 och avslutar med några vackra bilder från vår underbara vandring vid Hindens rev idag!